torsdag, november 12, 2009

lisa ställer vansinnigt höga krav på sin omgivning

jag gillar facebook. jag gillar hur lätt det är att prata med folk, att det öppnar upp för diskussioner och gemenskap och att det skapar en naturlig kommunikationskanal till till exempel släktingar eller ytligt bekanta som man kanske aldrig annars skulle höra av sig till eller hålla à jour med sina vardagsbestyr.

men det är ju just det där. det där med uppdateringarna.

i början var det nytt och fräscht, det där med att uppdatera statusraden. ja, om man inte redan twittrade eller liknande förstås. i början var det gilla till höger och vänster, bara för att det var så enkelt. och alla gjorde misstag, ständigt, hela facebook var ett enda faux pas, fram tills dess att reglerna var satta. de där reglerna som tjatats om i alla skrivna medier och som säkert alla dryftat med sina polare. saker som man bara inte gör. som att poka nån femtioelva gånger. eller skicka massutskick om precis allt. eller använda statusraden till att spy ur sig erkännande av alltför privat karaktär.

men såhär är det. jag hade hellre läst om hur ofta och med vilka mina FB-kompisar har sex eller har diarré, än att behöva stå ut med alla de totaltrista statusuppdateringarna som vissa fortfarande envisas med att knappa in.

jane doe vaknat!
jane doe måndag idag!
jane doe på väg till jobbet.
jane doe nu har jag ätit lunch.
jane doe dags att sova.

vem i helvete bryr sig? inte ens de själva kommer väl gå tillbaka i historiken och tänka "jasså, den 8:e november vaknade jag, jamen just det!" och vad vill de att jag, eller nån annan, ska göra? trycka på like-knappen? kommentera? "jaha, du har ätit lunch. vad trevligt." eller vaddå?


jag gillar facebook, men är det okej att ta bort sina kompisar bara för att de är så sjukt tråkiga där jämfört med IRL?



tillägg:
själv är jag också tråkig, men jag tänker aldrig trötta ut andra med att tala om att jag blinkat, hostat, sovit eller planerar att göra något av ovanstående.

2 kommentarer:

Burgschki sa...

Ja, jag förtår inte heller. VEM prtar de till?

Men det värsta jag sett var min killes gamla surfitta till granne som i sin statusrad berättade att: Nu har jag "hide:at" en vän från min feed för att folk inte kan lära sig att inte kommentera tysa artiklar på engelska" eller ngt lika dumt.

Hälften av mina facebookvänner kan inte se min status, för jag nojar över att mina statusuppdateringar (som jag försöker göra roliga)irriterar dem.

lisa lightning sa...

jag visste inte ens att man kunde vara selektiv med vem som ser statusen. coolt. jag ska genast lära mig hur det funkar. eller inte. med tanke på att jag bara uppdaterar ett par gånger i veckan så behövs det kanske inte.

men ja. jag försöker också vara vitsig. fast det är jag inte. så då känner jag mig misslyckad i stället.