onsdag, november 25, 2009

ursäkta chefen, men...

...ibland när jag känner mig understimulerad så roar jag mig med att hitta på olika sätt att fuska på jobbet. jag lägger i själva verket ner mer tid på detta än att de facto arbeta. så kan det vara ibland.

det kanske kan tyckas småsint, men jag rekommenderar alla att testa själv. vi som inte redan har någon action i vardagen, behöver nog den kittlande känslan av att göra fel. som att desinficera hela diskbänken, men medvetet lämna en fläck längst till höger. inte för att bakterierna kommer att frodas på den lämnade fläcken, särskilt inte när den just skurats med diskmedel, men det vilar något absurt över själva ansträngningen. eller som när jag sopar i diskrummet och hör att det ligger en gaffel längst in bakom diskbänkens bakre ben. och trots att jag har både ork och tid att krypa in och hämta ut den, så låter jag den ligga i minst en dag. bara för att jag kan. för att ingen kommer att sakna den och för att den absolut inte ska ligga där. när vi har julbord på mitt jobb så får pensionärerna även pepparkakor. två stycken var. jag brukar jämt leka med tanken på att lägga dit en extra, udda pepparkaka, och sedan se hur de ha-galna pensionärerna slåss om den till döden.

...men jag vet inte. det kanske bara är jag.

Inga kommentarer: