onsdag, oktober 15, 2008

I'm going to need two lives to follow the paths I've been taking


det kan vara så att jag har träffat scarlett johansson. kanske, kanske. åtminstone om jag ska fortsätta vidhålla att tiden inte är linjär, utan snarare cyklisk. i så fall kan det vara så att vi sågs på casa milas tak. kanske inte 1998. och kanske inte 2008. men kanske någon annan gång i en annan tid. hela tiden. om det nu skulle vara så att tiden går ihop, alltså. det kan ju också vara därför som jag vill åka till alla europas omskrivna ställen, utmärkta av guideböcker och folkmun som kulturskatter. så att jag kan stå där någon annan stått eller kommer att stå. kanske har jag träffat miguel cervantes, emily brontë och johnny depp.

i woody allens vicky cristina barcelona står scarlett johansson på samma ställe på taket av en antoni gaudí-byggnad som jag stod på för tio år sedan. där möttes vi, utan att vi vet om det än.

snart ses vi igen, läskiga masker, det lovar jag.






Jag vill åka till stockholm för att se hannes fossbos utställning om britney spears. 24-29 okt, galleri kocks. jag ska givetvis inte göra det, eftersom jag jobbar och ska äta middag med syster och inte har råd att åka till stockholm, men det hade varit fint.

ni andra som har pengar och tid borde åka dit och dokumentera mentalt åt mig. britney. en riktigt spännande karaktär. och det verkar hannes fossbo vara också. gå in och kolla igenom hans galleri, det är roligt.





jag älskar höstvinden, med solen i ögonen och alla vackra höstfärger, som blommor mot en djupblå himmel.

jag hatar höstvinden, som en vägg i ansiktet som förhindrar all framfart, solen som förvandlar cykelturen till en dödsfälla och alla blöta lövdrivor vars väta tränger rakt igenom förra årets åldrade fuskskinnstövlar.


hej, nyss sken solen.
hej, nu regnar det.


Inga kommentarer: