Idag har jag slagit en gås. Lappade till den tvärs över ryggen så att den nästan föll omkull.
För övrigt är det nästan magiskt hur mycket ångest man kan ha över att julen är slut och arbetet åter fyller vardagen och hjärnan får återigen svämma över av irritationsmoment, idioti och inre hyperventilering.
Min jobbångest började redan innan jag tog julledigt. Till och med fritiden är alltså sabbad av jobbet.
Och gåsen som fick stryk förtjänade det. Den hackade på en annan gås som saknar en fot och som blivit så mager över julhelgerna att jag nästan vill gråta. Vi tvångsmatade handikappsgåsen med bröd. Den är säkert borta nästa gång. Allt jag kan tänka på är hur det måste se ut när den simmar. Runt, runt i en ring med sin enda paddelfot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar