bring it on, snow!

tycker att löpband är fruktansvärt skräckinjagande. hur ska jag veta hur fort jag vill springa? man kanske ser en svampansamling, en rolig anka eller en fin buske och måste sakta ner? nä, just det, det gör man ju inte på gymmet. hur som helst är jag rädd att trilla av, och märker tydliga tendenser att vingla åt sidorna på bandet så fort jag fäster blicken på något annat än de outhärdliga kilometer-/tidsdisplayerna. tips?

hur som haver inhandlade jag idag s.k. cross country-broddar så att jag kan ta mig an utomhuslöpning i vårt förvånansvärt isiga decemberklimat. men de passade inte. damn you, friday! tur att nackspärren redan lagt sordin på springpeppen, så att jag kan avvakta med runthalkandet tills de är utbytta.


mina fötter är tydligen en stl L, dvs 41-45. vem hade anat? (jag, när jag velade i butiken i en evighet.)