fredag, december 30, 2011

hej hemmafru!





det är lustigt det där med hobbies. eftersom vi har tvättid - viktiga grejer! - tänkte vi oss en lugn kväll i hemmet, denna afton före nyårskvällen. för inte förgås helt i vår ensamhet bjöd vi in vår fina, fina vän på "mat och På Spåret", vilket ju låter ganska soft för en intet ont anande väninna.

nu är tre rätters-middagen förberedd, jag har druckit ett par (ganska svaga, om jag får säga det själv) dry martinis, bordet är dukat, toan skurad, sängen bäddad, naglarna målade och ljusen tända. det bor ett monster inom mig som vägrar låta mig ha folk hemma på en lugn hemmakväll.

som sist bokklubben var här. vi har en så gott som uttalad regel att det ska vara enkelt, nån snabb rätt och ett glas vin, och så ska det handla om boken. sist vi var här blev det gåsamiddag med alla tillbehör, inklusive svartsoppa till förrätt. det är inte okej nånstans. jag skämdes lite.


nästa år lovar jag att jag kanske ska bli bättre på att vara avslappnad. åtminstone med damm och stök. middagarna tänker jag fortsätta med för evigt.


5 kommentarer:

Burgschki sa...

JAG SKA ALDRIG BJUDA DIG PÅ MIDDAG.

Thidan sa...

Jag bokklubbar gärna med dig!

lisa lightning sa...

jag har ett förkläde också. ett vitt som man knyter i ryggen. just saying.

Sandra sa...

Underbart Lisa! Känner igen mig till punkt och pricka! Jag fick nyligen höra det här: "Åh, Sandra, vi vill gärna bjuda hem er på middag, men vi vågar inte för vi får sån prestationsångest efter att vi varit på dina kalas..." Så på grund av mitt överdrivna trerättersfixande, dessertbord etc. så kommer jag inte inte bli bjuden till folk längre... De tror att jag skulle se ner på det de gjort! Vilket jag självklart inte skulle göra, men ändå! Hur ska man kunna låta bli?

lisa lightning sa...

Oj, vad jag är sen med att svara!! men sandra, jag förstår hur det känns! mina vänner är också sådär, som Burgschki, överdrivet nojiga. jag blir aldrig bjuden på middag. det är så himla synd om mig. det enda jag kräver, eller, nä, men föredrar, är att det finns papper på toan. smuts och äcklig mat kan jag leva med ;-) vi borde väl i stället bli HYLLADE för vår överdrivna petighet?!