sedan jag fyllde trettio har jag spenderat oroväckande mycket tid åt verklighetsflykt. filmer, TV-serier, böcker, indiedansande, öldrickande. är det ett resultat av kris, undrar ni? nej, absolut inte. allt är precis som vanligt.
veckans bästa: den brittiska zombieserien in the flesh (tre fina avsnitt, vill ha mer), house of cards, new girl (som äntligen börjar få substans), att plöja marian keyes-romaner, när man har ångest över att man inte gått ut på hela dagen och det börjar hagla och man kan tycka att inomhus också är ganska gött ändå, andra säsongen av the killing, suedes nya, återkomsten av skunk (jag är lögn) och att stänga av mitt i makalöst dåliga 13 eerie. ja, herregud, vad den var dålig.
apropå skunk, så kan det vara så att mitt uppehåll härifrån och från det skrivna ordet beror på att jag återupptäckt skunkformulär. detta underbart narcissistiska i att vältra sig i sina egna åsikter och intressen en liten stund, och utan större förhoppningar om att bli läst publicera det på nätet där det ska finnas för alltid. eller tills skunk stänger ner nästa gång. ett formulär om dan gör, om inte själen så åtminstone självkänslan, glad.
apropå skunk (#2), så har det även förekommit en mängd metadiskussioner om blogg, text, sociala medier och forum. kontentan är att alla hatar twitter, facebook är ett nödvändigt ont och att en skunkdagbok är en blogg, fast ändå inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar