när andra kör intervallträning så springer de långsamt, sedan snabbare och slutligen snabbt som blixten. när jag gör det så springer jag i en minut, dör, går i tre och börjar om från början. fördelen är att jag kan titta på ankungar, träd och pensionärer och lyssna på Sommar i P1 samtidigt. andra bara flåsar på.
vad jag vill säga är att jag kanske borde sluta leva som en dekadent tjugoåring. och att jag kanske borde springa oftare än en gång i kvartalet.
den enda av murakamis böcker jag inte kommer läsa:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar