varför jag har roligare när jag dricker vin

igår var det bokcirkelskväll. jag lagade zarda pilau (risrätt från Afghanistan) för att matcha boken (Skönhetsskolan i Kabul, Deborah Rodriguez). lammrisgrytan var mastig men god med smaker av saffran, kardemumma och spiskummin. boken var däremot inte särskilt vällagad. till maten drack vi öl. indisk, eftersom jag inte hittat afghansk konstigt nog, men gillade tanken på att hålla mig i närheten geografiskt. och så åt vi frukt, nötter och tryfflar. och drack te i stället för kaffe. och under hela måltiden kändes det som om något saknades.


förutom att arbetsveckan varit fysiskt påfrestande, så var även huvudet ekande tomt på samtalsmaterial och uppslag, men däremot besvärande surrigt av veckans intryck. det pratades mycket barn (inte min grej), företagsstyrelser (fattar inte ens vilka företag vi var inne på), föräldrapenningar, sjukdomar, avgiftshöjningar och elpriser. jag satt mest och lyssnade med min tekopp, skönt trött, mätt och varm, smått uttråkad. och varje gång ett intressant ämne eller någon rolig anekdot poppade upp i min hjärna, så började jag dividera med mig själv om huruvida detta var något som skulle roa de andra cirkeldeltagarna och som de kunde relatera till, och nej, det var det ju sällan, så då höll jag truten och drack te i stället.

och det är därför jag har roligare när vi dricker vin. för då struntar jag i att någon kanske inte är intresserad av det jag har att säga, och så kommer en social förmåga att styra in samtalsämnena på roligare saker över mig, och jo, jag blir pladdrig, jag blir glansögd och blåtandad, jag blir mycket sämre på att duka av bordet och diska, men jag blir tusen gånger roligare när jag inte bara sitter tyst och kontemplerande. vin har vackra färger, är intressant att lära sig mer om, går att analysera och diskutera, funkar i så många sammanhang och har en unik förmåga att förtränga trötthet, mindervärdeskomplex och krämpor. there you have it. jag är en logisk vinalkis. håll med eller håll käften. jag skålar triumferande med mig själv.


eftersom jag, trots mitt livsbejakande bruk, inser att vin inte är den ultimata stämningshöjaren för alla, då det oftast innehåller alkohol, vill jag passa på att tala om att om du känner att du har problem med din konsumtion så finns det hjälp att få. kolla in alkoholhjälpen eller sök på vårdguiden. jag är medveten om att det är sjukt provocerande att skriva att jag har roligare med vin. ni får förlåta mig. men det har jag. jag är kär i vin.