det är fortfarande november och

om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag skulle ut och springa/gå på gym tre gånger i veckan, så hade jag skrattat högt och länge. och jag hyser numera stora förhoppningar om att jag inte kommer att vara en sådan som suckar högt varje gång jag ska resa mig från en stol när jag är 35. och jag gillar att ha träningsvärk minst en gång i veckan. och jag sover mycket bättre. och jag orkar så himla mycket mer.

det är fortfarande november och den första snön har fallit. givetvis blir det panikartat i malmö. "det är så KALLT!" utbrister folk till höger och vänster, och jag påpekar att "ja, det är vinter" och skrockar nedlåtande åt deras försök att få medhåll. det är fortfarande november. det blir värre.

det är fortfarande november och i en lägenhet på min gata har de gått all in i år. ljusslingor i olika kulörer, stjärnor, ljusstakar, tomtegardiner och ...wait for it... JULGRAN! det är fortfarande november, men herre min je, folk kan tydligen inte lägga band på sig.

det är fortfarande november och idag missar jag På Spåret, eftersom martin är ute och ränner med sina kollegor. han kommer att tro att vi haft inbrott när han kommer hem och upptäcker att hela lägenheten blivit magiskt städad. det är fortfarande november. än finns det tid för överraskningar.