det är möjligt att det hade varit svårare för mig att acceptera min nya, overksamma livsstil om jag haft medel att leva upp, men efter en sån där månad med elräkning, CSN (tar det aldrig slut?), bredbandsbolagets flyttillägg och jo, ja, vår nya hyra är inte gratis, så skramlar det ödsligt kring mynten i levnadskassan. så vad gör man då?
för det första kan vi glädjas åt att julen är över. i och med Knut kan adventsljusstakarna åka tillbaka i lådan och jisses vad vi kan spara in elpengar där då! för det andra så är vattnet i hyresrätten varmt och gratis, och i badrummet finns inga fönster, så nedsjunken i badkaret är det tokenkelt att ignorera slask, is och grå fasader. som sällskap i skummet beställer man tusen (nja, nio i alla fall) böcker från Bokus, som man givetvis betalar på faktura när lönen kommer. en tredje glädje är helt otippat det som grämde mig i november. att inte ha möjligheten att välja kläder har blivit en slags trygghet. jobbkläder, mjukiskläder hemma och vinterkläder utomhus (gärna med mjukiskläder under). det räcker väl så? förutom en rea-klänning till nyårsafton så har jag inte känt något som helst behov av att införskaffa nya kläder på hela vintern, plagg av värmande karaktär uteslutna. där kanske man kan tro att den pressade ekonomin spelar in så smått, men se jag är väl upplyst om postorderförsäljarnas kreditsystem, så sådant som pengar på banken brukar inte oroa mig nämnvärt vid klädköp. och sist men inte minst: att inte göra ett smack är, förutom ganska gratis, kanske precis vad som behövs när hela kroppen skriker efter solljus, energi och livslust. som ett slags ide. filt och fjärrkontroll får bota januariångesten, så länge jag tillåter det.
underhållningen:
3 kommentarer:
Hundraåringen alltså.... alla läser den. Kan Eric få låna den när du är klar för han hann bara läsa halva i spanien:S Om man tänker efter är det en perfekt bok med humor, historia och lite krim. Ha!
klart han får. ma och pa har den alltså? då behöver jag inte ge dem den.
Yes dom har den:)
Skicka en kommentar