ibland kan man inte sluta när man väl börjat tänka på något. som crème brûlée. därför blev onsdagsmiddagen hastigt avbruten, tvätten lämnad åt sitt öde i tvättstugan och med siktet välriktat begav vi oss till gasolbrännarbutiken där, hör och häpnad, en gasolbrännare införskaffades. (när vi ändå var i köpcentrat köpte vi en blommig radioapparat, en sänglampa till mig och tusen andra saker, men det har faktiskt ingenting med historien att göra.)
jag vet att Amelie från Montmartre-citat gör att det kommer kräk i munnen, men visst är det lite underbart, det där krasandet när det knäckiga sockret krossas? och krocken i munnen av lent och hårt och varmt och kallt? egentligen finns det ingen efterrätt som är godare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar