Berlin

tisdag eftermiddag.strålande solsken mötte oss, liksom en näst intill olidlig värme. efter att vi tagit oss till U-Boddinstrasse slog vi oss ner utanför en Bierstube och drack vår första öl på tysk mark i väntan på vår generösa värd Anders. den varma blåsten gjorde varken till eller från förutom på frisyren, och det var två svettiga svenskar som, efter att ha gått gatan fram och tillbaka efter en madrass, slutligen fick duscha av sig resdammet i lägenheten på Flughafenstrasse 46. vi började med att äta en förstklassig måltid på en vietnamesisk restaurang på Karl-Marx-strasse (vi befinner oss i Neukölln) och jag grämer mig över att jag inte memorerade namnet, för maten var fantastisk och kostade 4,50 euro. den vietnamesiska ölen gick på en tjuga. avslutade kvällen på ett litet hak (på Donaustrasse?) runt hörnet, där vi drack ännu mer öl.

you say GI. I say FUCK OFF.

jag förundras ständigt över hur "en stor öl" kan se så sjukt mycket större ut i tyskland. i england får man ju en pint, men de glasen ser ändå inte lika gigantiska ut som ett tyskt halvlitersglas.



onsdag morgon: äventyr. mulet och kallt. jag och martin gick en liten promenad. Karl-Marx-strasse ner och vidare på Kottbusser Damm. tittade på ankor, snubblade över kullerstenar, tittade imponerat på turkiska affärerna där alla väskor kostar 3 euro. gick västerut längs Oranienstrasse. långt västerut. genom bostadsområden, parkstråk, öststatsblock och in i businesskvarteren där gatan byter namn till Kochstrasse. det är helt otroligt att vandra från bohemiska caféer, grafitti och småbutiker, genom ett medelklassområde och in kedjornas förlovade land. subway, starbucks och skyskrapor (eller åtminstone väldigt höga hus). samma gata. annan värld. och vi gillar den inte. fortsatte i alla fall uppför Friedrichstrasse, liksom alla andra turister i snålblåsten. passerade checkpoint charlie, gucci, prada och galeries lafayette. trängdes med kostymer och japaner med kameror. Unter den Linden och västerut, bara för att jag ville stirra på Brandenburger Tor. satte oss på en bänk, tittade på vakter, turister, hotell. bläddrade i guideboken och det började regna. trodde vi i alla fall. det var i själva verket vattnet från den pittoreska fontänen bakom våra ryggar som blåste rakt över oss i den alltmer tilltagande vinden. promenerade tillbaka och upp till Bahnhof Friedrichstrasse, eftersom vi var slut i benen och hungriga/griniga. slog på stort och åkte en station med U-bahn, gick av på Oranienburgerstrasse.

promenaden.


hittade en 60's diner. komplett med bås, jukeboxmaskiner, filmstjärnor på väggarna och milkshakes. fantastisk caesarsallad, och enligt en säker källa var även cheeseburger-menyn en hit. bilden nedan är stulen från deras hemsida. jag tror inte att de bryr sig nämnvärt.



vi fortsatte till fots och promenerade runt i Mitte en stund, drack en vandrande espresso och lät maten landa. ryckte sedan upp oss och tog en U-bahn till Kurfurstendamm bara för att gå in på KaDeWe och utforska matavdelningen. sjukt varuhus, sjuk matavdelning.

trots att vi var mätta gick salivproduktionen inte att hejda när vi i andakt smög runt bland montrarna, som såklart var prydligt fullproppade av diverse godbitar. ostdiskarna på KaDeWe kommer jag att drömma om länge.

drack en vansinnigt dyr kaffe på ett café runt hörnan och blev blåsta av expediten. så är det att vara turist. orkar inte jiddra. lämnade Charlottenburg med en känsla av att kvarteret får utforskas närmare en annan gång. spännande med överklass, smuts och kultur.

på kvällen blev vår duo ett helt svenskgäng, och vi drack vin/öl/GT på Luzia, Oranienstrasse, innan vi trängde in oss i en taxi till Berghein Kantine. hamnade mitt i nån jäkla tombola. lärde känna club mate och blev frälst! grönt te har aldrig smakat bättre!
inte heller har det någonsin förut funkat så bra med vodka.



torsdag, uppe med tuppen. tog en promenad till Kreuzberg med siktet inställt på shopping. utökade min godisasksamling på Ararat, Bergmannstrasse 99.
första:

framsida andra:

baksida:

försökte investera i second hand-överflödet på Colours, men misslyckades i vanlig ordning. martin rotade bland skivor på Zossenerstrasse. vi kom fram till att dagens mål var att hinna dricka valfria alkoholhaltiga drycker på minst 5 olika ställen innan Anders bad oss att komma med nyckeln hem till lägenheten.

1. en öl utanför saluhallen på Bergmannstrasse. turistpoäng.
2. en delad öl på kebabhaket vid U-Gneisenaustrasse.
3. fantastiskt goda caipirinhas på en mysig stammisbar (påminde om att vara med i Cheers) på hörnan Körteststrasse/Urbanstrasse.
4. solen tittade fram i en sekund när vi gick längs Urbanstrasse, så vi kastade oss givetvis in på första bästa Mexikanska restaurang. long island ice tea i solen. riktigt trevliga ananasdrinkpinnar. flådigt.

5. lite fulla och kissnödiga snubblade vi in på en urtysk, inrökt bar med spelmaskiner, skrumpna ballonger i taket och något jag vill minnas vara en låtsaspalm. drack rom med ginger ale.

eftersom Anders inte hade ringt än hann vi med en sjätte drink på en pizzeria på Flughafenstrasse. vad vi drack minns jag inte. konstigt.

ett askfat på en flyttkartong någonstans i Berlin.

vi fortsatte dricka vodka mate, äta kebab och härja, och när kvällen kom och Ami tog med oss på klubb (Cookies, vid Unter den Linden) var vi trötta och less på att festa. åkte hem i svensk tid och träffade en tysk råtta.


fredag, en vilodag. vet inte om vi var bakis, men det tror jag knappast. sov och läste bok till sena eftermiddagen i alla fall, då vi snyltade in oss på en skivbolagsfest med buffé. efter att vi ätit gott och gratis smet jag och martin ut i Prenzlauer Bergeftermiddagens lovande uppehåll. avnjöt en enorm weissbier med riskorn på botten (martin) och en dubbel espresso (jag) på en indisk restaurang vid Lychener strasse.

åkte runt och promenerade längs east side gallery. drack en corona i en solstol i sanden, såg solnedgången reflekteras i vattnet. mötte upp med folk på Oberbaumbrucke och hamnade på sextiotalsbaren Konrad Tönz.
jag roas av etiketten på Rothaus Pils.

drack riktigt goda drinkar på en bakgata, träffade svenskar som köpt en pappersboll för 50 euro i tron att det var kokain (hahahaha), åkte till Panorama Bar och dansade, vidare till Bar 25 som var tragiskt folktomt och kallt i morgonsolskenet. det kan hända att vi inte betalade i U-bahnen hem, men jag minns inte riktigt.


lördag, byxdag.Anders och Ami skulle shoppa byxor, så efter en extremt sen frukost möttes vi upp på Alexanderplatz. i regn och rusk slog vi oss paradoxalt nog ner på en uteservering med strandtema. tyget i solstolarna flaxade i stormbyarna, men martin löste situationen genom att köpa en sol till mig. martin inhandlade en hoodie på American Apparel och vips hade vi bytt stadsdel och satt i lugnet på Gorki Parks uteservering. eller, jag och Ami satt på uteserveringen. Anders och martin stod i butiken tvärs över gatan och lyssnade på tusen skivor varav hälften inhandlades. roligt. känns som om jag blir beskylld för att shoppa mycket, men medan jag lade 8 euro på krimskrams under hela resan, så lyckades martin smälla 80 på en eftermiddag.

på damtoaletten hade någon förutspått vår ankomst.



eftersom vi är troopers när vi är på semester så struntade vi i att åka hem med A&A, utan stannade envist kvar med regnblöta kläder. hoppade på en spårvagn och tog oss till Kollwitzplatz, eftersom den jäkla guideboken sa att det var restaurangtätt och bra. det är möjligt att där finns många ställen att äta på, men när man knatar runt i hällregn är man inte så peppad på att leta. hamnade således på en tapasrestaurang, Lafil, som de hängivna tapasfantaster vi är. ja, ni vet, man ser en skylt som skriker ut Tapas! Cava! och man känner i magen hur värmen sprider sig och de mörka molnen skingras. tyvärr serverade denna restaurang de mest fruktansvärda, slibbiga och smaklösa låtsastapas och dessutom tog de hutlöst betalt för rosévin som vi inte ens ville ha.

Vi: Cava, bitte!
Servitrisen: Rosé?
Jag, skeptisk: Hell?
Servitrisen: ...blablabla, snabbt på tyska följt av Probieren?
Vi, uppgivet: okej...

det visade sig att de två glas rosévin vi drack kostade mer än maten, och detta i en stad där du sällan betalar mer än en tjuga för ett glas husets. för en mer utförlig beskrivning av detta spanska helvete, läs Amis blogg. jag tyckte hon fångade det bra.

illamående och desperata efter en upplevelse som skulle kunna överglänsa denna hemska måltid åkte vi till U-Warschauer Strasse, och närmare bestämt till fina Himmelreich. barerna i Friedrichshein tilltalar mig, särskilt på Simon-Dach-strasse, som känns som ett annat slags Möllan. centrerat, tillbakalutat och lätt som en plätt. vi utnyttjade cocktail hourn och jag drack fantastiska whisky sours med tyska bär.

jag lånade martins glasögon och skrattade så att jag grät när han konstaterade att jag såg ut som plupp. alldeles blått hår. Plupp in der Berlin, på lämmeljakt.

mötte upp med de andra och gick på nån ny klubb vid Schlesisches Tor. tänkte som en pensionär att det är en dag i morgon också, åkte hem vid fyra (?).


söndag. hemdag. försökte inhandla färdkost och en massa sprit att ta med hem, men lika livliga som klubbar runtom i staden är vid tiotiden en söndagmorgon, lika döda är gatorna och till vår fasa öppnar mataffärerna inte före ett, om de behagar öppna över huvud taget. vår planerade färdkost blev reducerad till vad som kan inhandlas på bageriet runt hörnan, och i spritväg köpte jag en extra flaska vodka i kiosken. vilken skam. såhär ser slutligen våra inköp ut, och Desperadon är till thomas. ursäkta provsmakandet av jelzinlikören. den visste inte att den skulle fotograferas.

bagerierna runt U-Boddinstrasse = livräddare!

vi försökte packa i tystnad för att inte väcka värdparet (som sov mindre än en meter från resväskan), och med blandade känslor satte vi oss på bussen hem. fick favoritsätet. efter att hå gått runt i blöta skor som färgat av sig i fem dagar såg mina fötter ut såhär.