det var liksom inte såhär det skulle bli.
jag har i alla fall gått igenom innehållet i alla gamla oöppnade flyttkartonger (en hel låda full av efterlängtad poesi) och sorterat min stora garderob. soptunnan på gården är nu full och jag känner mig tom. bet ihop och bestämde mig för att bara behålla mina 40 finaste par skor. och de där underbara kläderna, de extravaganta, de strålande, de dyra, men som faktiskt inte passar hur mycket jag än drar in magen, har hamnat i en säck (tillsammans med skor som är för små, väskor som liksom aldrig kommit till användning och smycken som samlat damm). till myrorna, efter att vännerna fått rota. det gör ont i hjärtat, samtidigt som jag blir alldeles hög av friheten.
så. har ni några bra flyttips? hur packar man, vad ska inte glömmas, vad gnäller hyresvärdar på och hur många måste man vara egentligen? det är en månad kvar till dagen D, men jag vet ingen som har så många älskade prylar som jag...
3 kommentarer:
Tjoho! Jag har flyttat några gånger och får alltid ångest. Alla saker. Det är så jobbigt. När jag skulle flytta senast. Bara byta våning, så slängde jag typ 10 sopsäckar med gammalt skräp. Det kändes mycket bra. Det som gick att använda men som jag inte använde skänkte jag också bort! Det är väl inte mer man kan göra!
När hyresvärden kommer så ska du dölja sprickor i handfat, för stora repor/fläckar på parketten och söndriga tapeter. Om de inte var där förra besiktningen.
När jag flyttade så var vi två i grunden, sen kom det lite random folk och hjälpte till att bära i olika omgångar. Men det är nog bra att ha fyra extra hjälpare så att det går fort!
Good LUCK!
TACK!
TACK!
Skicka en kommentar