visst är det irriterande när man inte kan kanalisera sin energi? har ingen möjlighet att skrida till verket med alla mina planer, eftersom jag måste sitta hemma och vänta på vaktmästaren. känns som om jag inte gjort annat de senaste veckorna. fixa den snart, snälla du!
om han, mot förmodan, dyker upp snart så hinner jag handla i god tid, så att laxen och räkorna tinar innan de ska slukas, och så hinner jag ränna runt bland butikerna och kanske hitta någon fin fejkfetaost och eventuellt lite fin sparris, broccoli och annat grönt och vårigt. salladslök och sugersnaps.
vi ska fira valborg med systrar, systerdöttrar, eld i hyllie och hundar av olika storlek. vi ska grilla. känns så sommaridylliskt att jag säkert kommer att supa mig full på mamma och pappas vin, för att jag inte kan hantera för mycket fint på en gång (eller så blir allt bara bra och mysigt).
på radion idag spelas bara bra musik. en indirekt uppmaning till disk och tvättvikning. jag måste vara ett slags medium som ser alla dessa dolda signaler överallt. eller hur? fattar inte varför alla tycker så illa om kitty jutbring.
i väntan på paketet från broarne.se gick jag till posten och fick ut en stor ellospåse. jag glömmer alltid vad det är jag beställt, så det är som julafton varje gång paketet slits upp. idag var det till min glädje bara fina och bra saker!
jag älskar blusar i fina mönster! den här är finare i verkligheten, och alldeles fladdrig och glad.
jeansshorts som inte är oanständigt korta ar förra sommarens hedersplagg, så ett par i en lite ljusare färg känns som en god investering (och ett plus för passformen som verkar perfekt).
på sommaren måste man ha framförhållning. den där fikan på förmiddagen kan lätt leda till vilda strapatser, promenader, öl i off road-terräng och svettig dans, alltså måste fötterna vara förberedda. då behövs det tygskor som man inte är rädd om. som dessa, fjuttbilliga. jag kan meddela att de båda är från duffy och i samma storlek (jag är en gedigen stl 40), men det vänstra paret känns som två storlekar mindre än det högra. konstigt. jag tänker emellertid gå in dem så att de är uttänjda lagom till juni.
jag fick även en massa bra BH:ar, trosor och linnen. ibland är ellos alldeles för praktiska! åtminstone när allting passar.
vad jag däremot inte fick var den här klänningen som jag sett fram emot:
men den kommer i mitten av maj. verkar den inte alldeles underbar?
vädret tillåter inte mig springa runt lättklädd i mjuka skor än, men däremot har jag fått avnjuta en stillsam fika på sim3 med en lillasyster, en hundvalp, en camilla, en astridbebis och en john. och en sjukt god macka som jag ångrar att jag åt upp. är så mätt att jag mår illa! men vem kan motstå cheddar och avokado, varmt och gojsigt med en massa sallad intryckt emellan? inte jag i alla fall, när magen kräver en kolhydratsspäckad frukost.
dags att slappa med oprah och martin innan jobbet ska få engagera mig.
väckt av vaktmästaren halv åtta i morse, yr, mjukisbakis och inte särskilt intresserad av att få lampan fixad. blev lite mer peppad när kaffet var klart och vaktismannen sa att han skulle komma tillbaka på måndag och försöka laga diskmaskinen.
visade lägenheten för några bankmänniskor. de fotograferade rör och pratade om röken från branden i hamnen.
sen betalade jag mina tusentals räkningar och firade med att beställa den här väskan:
42 dollars med frakt från turkiet.
nu när min händelserika morgon är över ska jag
1) inte läsa DN.
2) inte gå ut i solen.
3) ligga på soffan i nystädat hem och se på Hem till gården.
finns det någon i hela vida världen som någonsin fått ett jobb genom att skicka in en så kallad "spontanansökan" eller "intresseanmälan" via arbetsgivarens hemsida? ni vet, sådana sidor där man fyller i formulär. man anger ålder, utbildningsnivå, vilka olika tjänster man kan tänka sig och i vilka städer man kan arbeta. det värsta är när man, som jag, inte har erfarenhet av just den typen av arbete som man söker. det är med apatiska fingertryckningar och regnmolnigt sinne som man kryssar i "nej" "nej" "nej!" på frågor om kvalifikationer.
det känns fint på något sätt att jag fortsätter att skicka in dessa spontanansökningar, utan att för en sekund tro att det ska leda till ett jobb.
jag vet, man ska gå in där man vill jobba, veva CV och ansökan i ansiktet på chefen och le så brett att visdomständerna ser ut som framtänder, men det kan jag inte gärna göra när jag känner mig febrig och skakig.
och om man väljer att vara positiv så har jag sökt fem jobb idag.
hade jag haft en arbetsförmedlare hade han/hon varit stolt.
det där med arbetsförmedlingen är ju kul. de är som ett eget folkslag. till för att hjälpa? jag är inte så säker. och a-kassan sen! jag blir gråtfärdig när jag tänker på det:
jag betalar in pengar till a-kassan, men med min nuvarande anställning kommer jag aldrig att få ut ett öre. eftersom jag är timanställd och jobbet har säsongsstängt på sommaren, kan jag aldrig redovisa tolv månaders arbete. visst är det ironiskt? och störtidiotiskt.
för några veckor sen mailade jag iväg en ansökan där jag poängterade mitt goda ordningssinne, bara för att komma på i efterhand att jag glömt bifoga CV. också smart.
jag är sjuk. när jag böjer huvudet fram eller tillbaka så är det som att en medecinboll rullar runt därinne och krossar alla nervändar. bakom mina ögon brinner helvetets eldar och i mina öron håller någon på att borra sig in med en såndär handborr som man vevar, som man fick använda i lågstadiet på den tiden då det inte fanns elektricitet. jag är sjuk och orkar inte se ett helt program på TV. inte ens Hem till gården, vilket innebär att jag är sjuk på allvar! det enda jag vill är att bli underhållen utan att behöva deltaga eller på annat sätt anstränga mig, bli matad med något gott som jag inte själv ska laga (eller inhandla för den delen - vårt kylskåp är ödsligt urplockat på näringsämnen), och att det mirakulöst ska dyka upp alvedon, treo, morfin eller vad som helst i badrumsskåpet.
för att få tiden att gå har jag ägnat senaste timmarna åt att läsa ikapp bland bloggarna. jag roas av någon anledning speciellt av bloggar skrivna av yngre flickor. kanske för att de är oförstörda, tror på sig själva och på världen och har liv som inte befläckats av cynism och tunnelseende. läs till exempel solrosland, som skrivs av en tjej som inte ens är femton år gammal, men ändå alldeles härligt välformulerad och glad på ett smittsamt sätt. eller den lite mer dekadenta egoina. vardagsproblemen i hennes liv är mycket mer underhållande än i mitt. när jag inte är sjuk och behöver pepp ägnar jag min internettid åt att följa diverse matbloggar. det är med beundransfylld ångest som jag läser om hur människor orkar följa strikta dieter (se här eller här) eller vara så passionerat intresserade av mat att det tycks ha blivit en livsstil (här eller här), som jag både önskar att jag själv kunde anamma, men som jag också irriteras av, då jag aldrig skulle ha råd att leva så extravagant. just idag önskar jag att jag hade en stor tallrik med nästan vad som helst, och valfri matbloggare får gärna komma hit med mat till mig! det är märkligt att jag alltid blir hungrig när jag är sjuk, när alla andra tappar aptiten. kroppen behöver kanske extra näring för att orka bekämpa viruset, eller vad det nu är? ska festa till det med turkisk yoghurt, pumpakärnor och solrosfrön. en underskattad delikatess.
resten av dagen ska jag tillbringa halvhorisontalt, med solen nästan i ögonen och med TV:n på lite för låg volym.
jag väntade inte länge med att använda bakpyntet! det är tydligen en tradition att ta med tårta till jobbet på sin födelsedag. det visste inte jag när jag fyllde år, och dessutom var jag mitt inne i första sockeravvänjningsfasen och skulle inte drömma om att sätta tänderna i ett bakverk. så när micke på jobbet fyllde år igår, passade jag på att kompensera och tog med mig citron- och chokladmuffins.
för att vara en icke-bakare så gjorde jag ett bra jobb! jag förundras som vanligt över att ett recept som ska ge 60 muffins bara räcker till 14. jag använder muffinsformar, inte knäckformar.
dessutom tycker jag att man ska slippa anstränga sig på sin födelsedag. bättre om andra tar med tårta.
om jag inte hade köpt weiss bier för alla mina slantar igår, hade det här varit en bra dag för en promenad i stan. jag hade till exempel velat köpa mig ett melodiägg.
jag fattar inte att det inte uppfunnits tidigare! tänk på alla gånger som äggen blivit överkokta, bara för att man inte har tålamod att stå och vakta kastrullen. aldrig mer! själv är jag en killing me softly-tjej.
melodiägget hade varit bra att ha i helgen, då en sen påsk ska firas. vi som arbetade oss igenom hela storhelgen ska få vår revansch. stina och erik ska laga lammet, jag och martin ska fixa äggfärg, förrätt och en dunk jelzin. påskigt.
igår var jag, camilla och hennes barn + pappan på den orientaliska mässan på Amiralen (folkets park). där fanns allt för den som gillar magdansdräkter, handledsbjällror, guldpaljettssjalar och fula snidade träfigurer. vi fyndade bling bling, och det är roligt när man hamnar i situationer där försäljaren prutar åt en. skylten var tydlig. allt på stället 50:-/st. jag plockade på mig dessa fina örhängen, som väger som en mindre skolklass, och rosettarmbandet. lämnade nöjt fram en hundralapp. försäljaren stack sedermera en tjuga i handen på mig innan jag hann gå. roligt med mässor.
sedan gick vi i blåsten, och jag njöt i fulla drag av känslan av sol, även om den var förhöljd i disiga moln. fikade gjorde vi även det utomhus, och sim3s innergård låg nästan i lä.
twitter är roligt. där kan man läsa, så gott som i realtid, när david lynch meddelar att hans nya mobyvideo är klar. se här:
Shot In The Back Of The Head - video by David Lynch
Posted using ShareThis
Igår var jag hemma hos min storasyster för att gå igenom hennes kläder och saker. hon ska flytta nu igen och kan inte ta med hela bohaget till Kanada. Det är härligt och obehagligt att rota igenomnågon annans liv. på loppis eller i en second hand-butik är det okej att bli exalterad eller rata prylar och plagg, men när ägaren är närvarande känns gamigheten olustig. särskilt när de olika fynden direkt förknippas med den forna bäraren. jag är i alla fall nöjd med de pinaler jag roffade åt mig. två par skor, varar ett par trasiga, men som jag som är händig lagade på nolltid. en väska som jag för alltid kommer att se som sofies snarare än min, liksom hennes lila morgonrock som är alldeles mjuk, lång och fluffig. fina blusar, koftor och ett par jeans som är för små, men som jag måste förbarma mig över eftersom jag var med vid inköpstillfället (i Sheffield) följde också med hem till mig. några fantastiska svarta toppar hamnade först i min påse, men åkte tillbaka i bortskänkes-högen i andra sorteringen. för jag ska vara ärlig: jag har inte varit en storlek S eller 36 sedan jag var elva år gammal, och kommer inte att bli det igen. kryddor, sesamfrön och väldoftande värmeljus var däremot i precis min storlek! vilken tur. och en fickspegel med blommönster, flygstrumpor och ännu en svart kappa är ju sådant som knappt tar någon plats ch alltså är varmt välkommet. två saker undrar jag däremot över:
1) varför plockade jag på mig en chockrosa, för liten paljettklänning från HM
i stället för den blommiga laura ashleyklänningen som passade?
2) när ska jag använda alla bakgrejorna när jag inte gillar att baka,
aldrig har uppskattat muffins och dessutom äter GI de flesta dagar i månaden?
alla fina dekorationssaker, som hjärtströssel, fairy dust och kristyr, kan ju användas till annat än muffins, så om jag bara kan hitta ledig tid och inspiration, så kan det vankas finbak i alla fall. en pyntad chokladtårta kanske, som jag kan glufsa i mig någon dag när jag ger fan i dietisternas goda råd? och jag tycker ju om att bjuda på saker, så jag behöver inte äta alltihop själv.
det där med att hitta tid borde bli enklare framöver, nu när jobbpärsen är över. de vanliga rutinerna känns märkligt långsamma och slöa efter allt kaos, och jag undrar för mig själv om det var detta jag längtade tillbaka till. det är klart att jag efter att ha jobbat min vanliga arbetsvecka kände mig trött och sliten och var inte överpeppad på att gå rakt in i en åttiotimmarsvecka utan en enda ledig dag emellan. nej, jag var faktiskt inte peppad alls. inte ett dugg. jag var tvärtom gråtfärdig av långa dagar, förvirring och trötthet. men det blev bra till slut och det var kul och hemskt och över femtio grader i köket och det känns i efterhand som om jag (och vi alla) har övervunnit något svårt och komplicerat. och kanske är det bättre att slita hund och bemästra situationen, än att gå i halvfart på halvtid och vara halvnöjd?
nästa helg ska jag i alla fall få vara ledig och göra sådant som normala människor gjorde den här helgen: måla ägg, äta lammstek, dricka snaps och sitta på soliga uteserveringar. påsken kommer sent till mig i år, men den ska inte gå mig förbi. heja att ta tillvara på traditioner som handlar om god mat och trevligt sällskap!
idag ska jag nog gå till Triangeln och sätta sprätt på lite av mina presentkortspengar. inneskor är prio ett, men såg även en fin topp på JC som jag ska syna närmre i sömmarna. kan bli en berikande dag.
trött, så trött, efter allt jobb och av all sömn som jag tagit igen det senaste dygnet. jag visste inte att det var möjligt att sova så mycket, om man inte var döende eller på annat sätt allvarligt sjuk. jag var bara lite bakfull efter en hysterisk jobbkväll (bankett med tråkig mat, för mycket billigt vin, följt av en utekväll på centiliter och gram, där jag mest ville gå och lägga mig och inte orkade engagera mig i samtalen).
mellan jobbet och banketten lyckades vi (tre slitna, svettiga, trötta tjejer i jobbkläder) med konststycket att panikshoppa varsin outfit på mobilia, som tydligen är det enda som håller öppet en påskdagskväll. med skrikande däck sladdade vi in på parkeringen med T minus 43 minutes innan stängning. det slets i galgar, fingrarna fick skavsår av allt plaggbläddrande och ögonen började rinna av att stirra på allt som hängde på display samtidigt. i andra butiken slet jag åt mig en fantastisk paljettklänning som egentligen är lite för vulgär, men som jag krampaktigt höll kvar under resterande stresshopping (och jag funderade inte mindre än fem gånger på om jag skulle lämna tillbaka den), och lyckades efter mycket om och men hitta både strumpbyxor och leggings som jag eventuellt kunde ha till (inte på hm, för där har de tydligen bara s och m i sådant, till min ilska och frustration, men lindex fixade biffen), samtidigt som jag agerade smakråd åt de andra och försökte hålla koll på vart de var, vilket inte är lätt i en tid av döda mobilbatterier och osammanhängande direktiv. både på h&m och på lindex blev jag stoppad av andra förvirrade söndagskunder, som undrade om jag kunde hjälpa dem med att hitta diverse plagg i deras respektive storlekar. det kunde jag inte. min gröna staff-tröja måste verkligen ha kontrasterat till den rufsiga, halvt nerfallna hästsvansen och min trötta, glasartade blick.
väl avsläppt hemma, efter en alldeles för lång dusch, kunde jag konstatera att jag älskar min nya klänning, trots att den är alldeles för kort:
till den var jag konservativ i svarta leggings, svart kavaj, svart handväska och mina underbara röda skor.
jag köpte dem på wedins på förra sommarens rea, och de är mina storfavoriter. dels är de röda, har skönt rundad tå och en enormt bred klack som man inte ramlar i, men de har också den där sköna fyndauran omkring sig. minns inte exakt vad jag betalade, men tror att det var under 200. inget är skönare än sådant som är billigt!
utekvällen slutade med en suddig taxiresa hem, många glas vatten och en halväten macka. sedan fick jag äntligen min lediga dag, som jag som bekant spenderade i horisontalläge. jag försökte verkligen se vissa TV-program, men det var lönlöst när ögonen bara ville blunda.
idag hade jag också svårt att vakna, men så fick jag ett mess på facebook om en ny blogg: ami's berlin, som är annamarias fina hyllning till en stad som jag glömmer är så fantastisk som den är! gå genast in och läs och dröm er bort till en plats utan bestämda regler och normer, där vattnet är lite närmre och himlen lite klarare.
den fick i alla fall mig att piggna till avsevärt, och idag ska jag låtsas att jag är på ett bättre ställe än smutsiga malmö. åtminstone tills jag ska jobba. hej så länge!
bloggen har tagit semester bara för att jag absolut inte har gjort detsamma. värkande ben efter långa, långa pass (är på tionde dagen av fjorton, sen är jag ledig en dag innan vardagen är återställd, junior EM är över och mina vanliga jobbpass är tillbaka), trött huvud av konstant trevlighet (från min sida), ljud (från bowlarnas sida) och tusen saker att hålla reda på (i kaos). så idag fuskar jag.
Nämn något som gjorde dig glad igår: stina bjöd på after woek-öl i nya lägenheten och martin köpte en kyckling.
Vad gjorde du kl 08 imorse: hackade grönsaker till sallader och bagels, samtidigt som jag bekämpade tröttheten med sunkigt kaffe.
Vad gjorde du för 15 min sedan: drack ett glas vitt vin med Laga Lätt i köket.
Det sista du sa högt: "kom hem tidigt och var försiktig!" till martin, innan han bega sig till Köpenhamn på en klubbkväll som jag ville följa med på.
Det senaste någon sa till dig: "ska träffa ullis också!" sa martin. konstigt att ingen av oss säger hejdå.
Vad har du druckit idag: ett gäng kaffeslurkar, c-vitaminbrus, två loka, tusen liter vatten och två glas vitt vin, för att inte tycka alltför synd om mig själv.
Vad var det senaste du åt: kycklingsallad som jag fick med mig hem från jobbet.
Vad var det senaste du köpte: igår skickade jag in stina i affären efter cigaretter, men sådant räknas kanske inte?
Vad är det för färg på din ytterdörr: fulbrun.
Vad är det för väder hos dig nu: vackert och skymningsmörkt, och jag önskar att jag var ledig under de här härliga vårdagarna, men jag får vackert vänta till den obetalda semestern i augusti.
Godaste glassmaken: föredrar sorbet.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: kanske, men inte av den långvariga sorten.
Sover du tungt: just nu sover jag som en död, men det beror på min jobbsituation.
Drömmer du mardrömmar: ibland, men oftare drömmer jag om sådant som hänt eller kommer att hända.
Trivs du med ditt jobb: jag trivs med mitt jobb men vantrivs med min lön.
Favoritklädsel: just nu älskar jag min stora och tvärrandiga tröja som är alldeles mjuk och skön och har värmande, långa ärmmuddar.
Favoritlåt just nu: american boy, estelle. trots att det är min alarmsignal.
Vad ser du om du tittar till höger: fjärrkontrollen som vilar tryggt på ryggstödet till soffan.
Vad gör dig glad just nu: tanken på lönen som kommer i slutet av maj.
Vad ska du göra härnäst: lägga mig under täcket, ställa klockan på 05.30 och se nåt riktigt tråkigt på TV.
Höger eller vänsterhänt: höger.
Humör just nu: bittert.
Favoritgodis: choklad.
Kläder just nu: randiga tröjan och jeans som har fått knän.
Sommarplaner:? jobb, om jag har tur (får besked efter påsk, men intervjun var lovande), och i augusti ska jag och martin vakta huset i kyrksten i en vecka, vilket innebär bad i sjön och drinkar på altanen.
Hur många kuddar sover du med: tre, fast inte ovanpå varandra såklart.
Spelar du något instrument: nej, men jag lyssnar på nyckelknippans klirrande när jag går.
Morgon eller nattmänniska: rutinmänniska.
Vad är viktigast för dig: att vara nöjd med tillvaron och att få lov att vara som jag är.
Är du kittlig: bara ibland, om jag är spänd och trött.
Snarkar du: ja.
Stjärntecken: vädur.
Äckligaste insekten: spindlar. de ska alla dö.
Längtar du mest efter just nu: söndag kväll, när min tvåveckorsperiod är över och i kan gå på banketten, dricka vin och sedan vara lediga en dag.
ja, jag vet. fusk och misär. men listan låg på cosmopolitans hemsida, och jag har haft lite ångest över min inaktivitet här. jag ska bättra mig. lovar. men först ska jag gå igenom dimman och komma ut helskinnad på andra sidan. jag har redan rivit av en tumme på ett rivjärn och mina fötter har berättat att de aldrig kommer att bli sig lika, men levande ska jag väl kunna vara i alla fall.
