jag vaknar av att en vårvind vänder bladen och jag tror att jag har ont i halsen.
när halsen gör ont så måste man anstränga sig för att känna smakerna rätt. de försöker nämligen lura en.
jag dricker en kaffeslurk. men det smakar konstigt. så jag dricker en till. den smakar precis som vanligt. lurigt.
och osten smakar som att den borde ha legat i ett skafferi för hundra år sedan, fastän den är alldeles ny och fortfarande stor.
jag börjar vänja mig vid solen, och det gör mig orolig i magen. vad ska det bli av oss sen, när den försvinner igen?
2 kommentarer:
jag tänker låtsas som om jag gillar solen, gå promenader i den och sådär och sen när den försvinner ska jag plocka fram fingrarna jag hade i kors bakom ryggen - mig kan man inte lita på minsann.
men helen. varför hoppar och leker och stångas inte du som alla andra små tjurar?
Skicka en kommentar