there are no more happy endings

till höger och vänster rapporteras det nu att Jennifer Garner är den nya Miss Marple. spännande? inte särskilt. förvånande? inte ett dugg. därför förstår jag inte varför alla tvunget måste ondgöra sig över denna modernisering, som väl inte är konstigare än alla andra remakes. popponny hoppas på hotpants och kampsport och johan hilton (expressen) raljerar om hur vi i framtiden kan vänta oss Justin Bieber i rollen som Maigret och Miley Cyrus som Mma Ramotswe, och den allmänna reaktionen verkar vara att Miss Marple inte kan vara ung. inte snygg. för hon ska vara klipsk och ha ont i lårbenshalsen.



men vad är poängen med att gnälla? fattar ni inte att det inte skrivs nya berättelser längre? inte berättelser av rätt kaliber i alla fall. allt är stulet, allt är gammalt, omgjort, moderniserat och omstylat. Jennifer Garner har bara modet att stå för att det är så det funkar. jag ser hellre en återuppväckt Miss Marple (eller den moderna Sherlock Holmes, BBC) än så mycket annat (som den här till exempel, eller den här).





Brasklapp: jag har inte sett Jack Blacks Gullivers resor, och tror inte att jag ska göra det heller. bara för att det är en klassisk berättelse behöver det inte vara bra. lite som att en filmatiserad Eddie Meduza-låt inte kommer vinna en Oscar oavsett skådespelarinsatser.