det är inte så att jag bara sitter hemma och glor på film. i går var jag till exempel på personalfest som avslutades med en sån där klubb som äldre går på, där det spelades 80-talsmusik och männen bar 90-talskavajer.
efter dessa utsvävningar känns det tryggt att återgå till filmerna. eftersom jag är kär i michael cera, så bjuder eftermiddagen på superbad och thaimat. och apropå michael cera via ellen page, så såg vi nyss whip it, och den var så bra att jag ville kräkas och gråta om vartannat. feta peppoäng och ett enormt heja till drew barrymore och juliette lewis!
visst blir man sugen på att snöra på rullorna och slåss?!
nej men, se den. gör det. gör det nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar