onsdag, november 03, 2010

efter några avsnitt har det skapats en särskild plats i hjärtat för Kenny Powers

vi sträckser eastbound and down. älskar när man får lov att heja på the bad guy, vara politiskt inkorrekt, skämmas lite och skratta åt kukhumor.

3 kommentarer:

mikebike sa...

åh är hela säsong två klar? jag älskar kenny powers. har bara sett säsong ett för jag gillar också att sträckse. im fucking in, youre fucking out :)

lisa lightning sa...

mitt kollektiva VI tror att det finns ett avsnitt kvar på säsong två. men VI är inte säkra.

(VI är min kille.)

det är svårt att förklara varför det är så jävla underbart, men visst är det det? eller hur?

mikebike sa...

isåfall går det idag. sista avsnittet alltså.

ja det är helt fantastiskt bra. har bara sett säsong ett men den innehåller många episka scener som tex vattenscooter-scenen där han åker i jeans efter att han kommit i brallan. till sound of scilence med gregorian monks (eller vad fan de heter). kanske en av världens bästa scener någonsin.

jag älskar kenny för att han är så obstinat. som ett barn. ett elakt barn. men ens eget onda barn som man bara måste älska.