jag odlar hår. har nog aldrig haft så långt hår innan. håret gör mig söt och mer approachable. luggen är lång som en gardin, och det är en jäkla tur det, för när jag fäster upp den med en klämma (på jobbet, för att slippa hår i ögonen och för att få den chica treåringslooken) avslöjas vad som grott därunder. TRE SPLITTERNYA RYNKOR! och det är inte vilka rynkor som helst, utan de avslöjar den hemska sanningen om mig.
långt hår: jag är vänligheten själv.
uppfäst lugg: jag är en sådan som höjer illvilligt på ena ögonbrynet!
denna hemska egenskap har varit väl dold under ett hårsjok under hela mitt liv, och hade det inte varit för dessa tre rynkors placering över mitt högra bryn hade den aldrig uppdagats. så är det.
2 kommentarer:
haha bättre såna rynkor än de mellan ögonen.
oh, ja! hellre illvillig än arg.
Skicka en kommentar