efter semestern var mina händer alldeles mjuka, lena och utan småsår. min ansiktshy var full av lyster utan vare sig fnas eller fett och mitt bukomfång hade ökat med minst en halvmeter. hade och hade förresten. jag är fortfarande trind som ett riktigt semesterfetto. damn you menu del dia!
jag har alldeles för lätt för att resa iväg och koppla bort. jag glömmer arbete, räkningar, framtidsoro och förpliktelser så fort jag spänner säkerhetsbältet på flygplanet. när jag kommer hem blir jag därför alltid chockad. brevlådan är full av megafonskrik: KÖP! BETALA! LÄS! VAR EN MÄNNISKA! och jag måste börja uttrycka mig välformulerat, klä mig efter ELLE-standarden, borde jogga, eller hur, klippa mig och skaffa ett nytt jobb. trerätters-luncherna känns plötsligt avlägsna, liksom solnedgångsdrinkarna på balkongen, och som vanligt vill jag stänga dörren om mig, låsa och gömma mig och nyckeln djupt nere under täcket. funderar på att lägga konstgräs i ett av rummen. ställa in några sköna trädgårdsstolar och ett parasoll. kanske en bar av bambu. fly in dit i stället för till magont och spänningshuvudvärk. vad tror ni?
länge leve semestrar. länge leve promenader utan mål. länge leve havsbrus, varmt trä, ostron och champagne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar