onsdag, mars 16, 2011
vardagsbetraktelse #1
jag har tjatat om det innan, men det tål att upprepas: jag älskar att titta på mina grannar! det är som att se svår, långsam stumfilm utan egentlig handling.
mitt emot oss bor ett par som ser ut att vara i vår ålder. rummet mitt över vardagsrummet har hittills verkat användas som datorrum, fast även en symaskin och ett sånt där gammalt utfällbart syskrin har skymtat. penslar i en glasburk har förekommit och jag inbillar mig att tavlorna på väggarna har bytts ut. någon gång har killen som bor där gått runt och fotograferat i rummet. oftast sitter han bakom skärmen.
idag händer det spännande saker må ni tro! för det första har det dykt upp ett hjul av någon sort. kanske ett tunt cykelhjul utan däck. och verktyg. från min soffa ser jag hur han sliter med sågar stora som hus, borrmaskin och eventuellt sandpapper (utanför bild). förväntansfullt sneglar jag i varje reklampaus. fram och tillbaka går han mellan det mystiska hjulet och sina verktyg. små träbitar dyker upp, ett eventuellt stativ, hjulet målas rött.
fattar ni?! jag tror att min granne bygger en spinnrock. fortsättning följer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Eller en lotterisnurra!
tänk om din granne betraktar dig på samma sätt och skriver om dig i sin blogg. vad, eh, paradoxalt det skulle vara.
åh, tänk om det var så! "hej bloggen. nu kollar hon över gatan på TV. igen." haha!
jag funderar på om detta inlägg är integritetskränkande, men bestämmer mig för att min verklighet inte är tillräckligt spännande för att censureras.
coolt! Åh ,jag har inga grannfönster att spionera i - nu önskar jag att jag hade det.
Fluktare!
Jag kommer ha så himla många grannar att spionera på om ett tag, och de på mig. Måste fundera ut en massa konstiga saker jag kan bygga för att underhålla dem.
mina favoritgrannar har börjat ha nerdragna gardiner. jag väljer att skylla på att det varit soligt och tänker att det inte har med mig att göra.
Skicka en kommentar