när jag bodde i england ville tjäna så pass mycket att jag kunde finansiera mitt cigarettbehov och enstaka sko/väsk-inköp. när jag pluggade var jag nöjd om jag kunde betala kurslitteraturen och samtidigt gå ut på helgerna och dricka den billigaste stora starka (jag åt inte då och var skitsnygg). när jag började jobba var jag timanställd och ville ha råd att resa några gånger om året, samtidigt som jag ville kunna äta god mat, helst hela tiden. sen blev jag fast anställd och med begränsad semester eftersträvade jag i stället den ultimata lägenheten. och nu sitter jag här i min våning, inser att det är dyrt att bo stort, särskilt med elräkningschockerna, och vill fortfarande gå ut och äta fantastisk mat, dricka öl, läsa böcker och resa ett par gånger om året (och nu räknar jag inte med värmlandsresor) och dessutom vill jag ha choklad.
hur krymper man sina behov igen, när man en gång låtit dem svälla upp likt luftballonger?
1 kommentar:
Har själv funderat på det... Tror inte det går riktigt!
Skicka en kommentar