idag har jag blivit kallad tösen, stumpan, snäckan, lilla vännen, lilla damen, lilltjejen, fröken, bruden och tanten. en gång blev jag till och med kallad Lisa, vilket gjorde mig alldeles förvirrad.
det är en jäkla tur att jag inte får några nyp i rumpan ovanpå det.
till och med i soptunnan lurar de fula gubbarna.
5 kommentarer:
Ha!
Det är det som är nackdelen med att jobba på café. Man får höra mycket i butik också, men på café är det som om folk liksom kämpar lite extra för att vara nedvärderande mot en... En vanlig som jag fick höra: "Jag ska köpa med mig en liten sötsak hem... Hmmm... Du är möjligen inte till salu?" Och så tyckte de medelålders männen att de var jättefiffiga! Mitt leende brukade bli någon form av grimas då...
Egentligen tycker jag aldrig att man skall behöva ta sådana tilltal men när det är i smickrande syfte är det kanske lite mer förlåtande (lyncha mig inte för jag skriver detta). Dock var jag på en pepp-kurs för jobbsök där ledaren sade Lilla gumman i nedlåtande syfte. Och tyckte jag skulle hantera det när jag gick i taket. Jag jobbar inte på det ställe där rekryterande chef kallar en lilla gumman! Enough is enough liksom.
Egentligen tycker jag aldrig att man skall behöva ta sådana tilltal men när det är i smickrande syfte är det kanske lite mer förlåtande (lyncha mig inte för jag skriver detta). Dock var jag på en pepp-kurs för jobbsök där ledaren sade Lilla gumman i nedlåtande syfte. Och tyckte jag skulle hantera det när jag gick i taket. Jag jobbar inte på det ställe där rekryterande chef kallar en lilla gumman! Enough is enough liksom.
emeli: mina gäster är trevliga pensionärer, så det mesta är rart tänkt. men när det blir nedlåtande är det skitsvårt att hantera i en service-situation. kan ju inte dela ut käftsmällar till kaffet direkt.
Sandra: ja, men precis. läs ovan.
Skicka en kommentar