jag cyklar ganska mycket. i vanliga fall cyklar jag till mitt jobb, och nu när jobbet är på tågavstånd så cyklar jag till stationen. jag gillar inte att åka stadsbuss, som jag ju annars kan göra gratis på tågbiljetten, och dessutom går det snabbare att cykla.
det enda problemet jag har när jag cyklar i stan (förutom fotgängare som travar ut i cykelbanan utan att orka se sig för, eller bilister som inte tycks ha en aning om vad blinkers är, eller att luften på något magiskt sätt jämt är slut i mina däck) är de övriga cyklisterna. och framför allt de långsamma cyklisterna som, efter att man cyklat förbi dem femtio meter tidigare, tränger sig förbi när man står stilla och väntar vid rödljuset bara för att sedan fortsätta snigla sig fram. det gör mig alldeles vansinnig. om man cyklar sjukt långsamt och kräver en trettio meter lång startsträcka när ljuset slår om till grönt, varför måste man då stå längst fram och hindra alla andra från att komma förbi? och varför varva någon precis vid ett stoppljus? varför hålla på med att tränga sig före när man (antar jag) är medveten om att alla andra nyss cyklade förbi en?
jag kanske borde börja gå i stället. så att jag kan stänga av, sätta på skygglappar och låta andra väja för mig för en gångs skull. för en bil tänker jag i alla fall inte utsätta er andra för. det lovar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar