Erik skriver vackert om Bar25, och jag kommer ihåg varför jag älskar Berlin. kärlek är inte okomplicerat, inte spikrakt eller svartvitt. men ibland, när man är alldeles varm inombords, när musiken är enkelt taktfast och när människorna som rör sig någonstans i periferin är en leende massa. just där, där inga brister finns, där allting accepteras och där verkligheten inte slagit rot, finns inget alternativ till kärleken.
2 kommentarer:
jag har alltid misstänkt att jag skulle älska Berlin.
jag tror att alla kan hitta kärleken i berlin. om det nu råkar vara på technocirkusen bar 25, eller på ett rökigt vegancafé i kreuzberg, eller på humana vid aleanderplatz, så finns den där. jag lovar.
Skicka en kommentar