jag och martin gick till babel och såg steso songs. det var fint och jag blev alldeles sentimentalmosig i mitt hjärta.
egentligen är det konstigt, för fröken steso och jag har inte en så bra bakgrund.
(jag blev tillsammans med hennes ex, sen gjorde vi slut och så blev de tillsammans igen ett tag och jag vet inte, men hela tiden sa han "AKTA DIG FÖR HENNE, gå inte förbi hennes lägenhet, hon är GALEN, hon kommer att sticka efter dig, AKTA" så jag aktade mig, men hon känner martin också så ikväll kändes det säkert. och kanske var det tack vare henne som jag och martin blev tillsammans, eftersom jag träffade honom genom hennes ex. så kanske man i stället ska säga "bra jobbat, steso songs, att du gjorde slut med din kille när du gjorde det!"?)
ikväll var hon förband till Hästpojken. jag är en tant. "Vem är den här Hästpojken?" frågade jag martin, men hade såklart inte heller nån aning, så vi gick innan han/de började spela. och det är bra. när man sett nåt bra ska man inte besudla det med andra intryck.
steso songs är nog sveriges regina spektor. ärligt, ljuvligt och coolt. jag är nog kär. och när jag sa hej stack hon inte efter mig, så jag aktar mig inte alls. skivan ska beställas, och jag tycker att andra ska överväga att göra detsamma. så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar