nämen så här ere:
min storasyster flyttade utomlands när hon var arton, och sen jobbade hon och levde det glada livet tills hon skaffade barn för fyra år sedan. sedan dess lever hon det glada livet i diverse världsdelar, är tvåbarnsmamma, är rolig (tänk sex and the city-miranda), är vuxen och har framtidsplaner.
min lillasyster är gravid, förlovad och letar hus med en kille som hon varit ihop med ett år give or take.
jag, som alltid varit det lyckade mellanbarnet, utan brottsregister och med bra betyg, har varit sambo i en massa år, men verkar vara ett totalt fiasko. tjatet om barn, giftermål, permanent boende, framtidsplaner och karriär, har gått från att vara jobbigt till skrattretande.
så, hey, det kanske är dags att kapa öronen? sluta lyssna? bara vara?
och detta gäller förmodligen de flesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar