Musikhjälpen är ju igång igen. jag ska erkänna att jag inte är lika hooked som förra året, kanske för att Göteborg ligger längre från mitt hjärta, eller för att jag inte haft tid att lyssna in mig. igår, när jag gjorde 94 julmackor, så lyssnade jag i alla fall, och precis som alla andra så smålog jag, fnittrade på rätt ställen, tänkte på hur bra det var och undrade hur det såg ut i år, i glashuset på Avenyyyyyyyn.
så idag gick jag in på hemsidan och kollade lite.
ni vet Christer. han som alltid låter sådär supersnäll, rar, ödmjuk och förstående. han ser inte alls så snäll ut när han pratar. jag tror att denna insikt kan bli dagens mest omvälvande.
3 kommentarer:
Jag reagerade också över att Krister inte såg ut som han lät, det var en aning chockerande för mig.
Jag tycker alltid det är jobbigt att se hur de ser ut som pratar, eftersom det sällan stämmer överens med min fantasibild. Det är ungefär som när någon filmatiserar en bra bok men inte låter mig casta den!
marie: när christer pratar ser han ut som om han är sarkastisk. det stämmer ju inte alls.
sandra: filmatiseringar är knäckande! kan vara riktigt obehagligt, att inse att någon läst samma text fast upplevt den på ett helt annat sätt.
tur att man alltid själv har rätt...
Skicka en kommentar